Vem.

Jag vet knappt vem jag är längre. Att få höra att man har blivit riktigt tråkig känns och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Jag vill inte ändra mig bara för att några personer ska tycka att jag är rolig. Alla förändras och jag orkar inte gå runt och låsas som om jag är en annan person.
Jag är hos min pappa just nu och det är riktigt öde, förutom datorn och mobilen så har jag bara min pappa och min två små bröder att prata med. Visst, det är skönt att slippa allt och bara komma bort.
Men när jag sitter här själv så kan jag jätte konstiga drömmar som kan handla om precis allt och ingenting. Och de här tankarna gör mig så förvirrad att jag knappt vet vad jag själv vill.
Just nu längtar jag hem till Ystad men ändå inte för det är en jävla hålla!


Älskar dig Sebastian och det kommer jag alltid att göra! <3